Utkast: Jan. 30, 2013

Att jag tillåter mig att släppa på gamla vanor och kontroll. Släppa på analyserna av alla små, små taniga röda lampor.

Det känns som jag har legat till sängs i en vecka, att jag borde fått liggsår om jag inte hade min bästa Ubbe att ta hand om.

Har jag ens rätt att klaga på denna lätta känsla, i jämförelse med vad jag vet att jag har känt? Jag gillar inte att skriva här när jag ligger under det genomsnittliga måendet, det känns som jag bara söker respons.

Men just nu vill jag spy över facebook med alla "grattis" som fortsätter strömma in. Jag känner mig utsatt. Jag vill fortfarande bara koppla ur internet, stänga ner och ta bort facebook. Jag vill inte bli påmind om att under all snö ligger den sönderbökade trädgården. Jag vill inte bli påmind att under alla gester, charader och klädval ligger en ångest och pyr.

Jag ligger här i soffan och önskar att slippa gå upp igen och igen. Sug på den, tantalotta som inte förstod vad jag pratade om när jag sa att jag började uppfatta röda lampor. Och sug på den, Kajsa, som trodde att det gick att bara vara tydlig, varken övertydlig eller överdriven. Men det är väl trevligt att folk jag inte alls pratar med lägger ner någon sekund extra på ett "grattis"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0