En sammanfattning

Att bara sätta mig här och tänka tanken på en sammanfattning är häftigt. Dagens sammanfattning är att sakta så börjar nya krafter smyga sig in igen. Jag sköter det viktiga om min praktikplats via mailkontakt (tänk så smidigt livet är med internet för alla). Men säg inte för mycket, jag verkar inte ha så myckt internet just nu men jag har mer internet nu än när jag inte ens hade möjlighet till internet. Men nu kan jag sakna det vilket jag inte kunde när det inte fanns.
Skit. Hur gammal är jag egentligen? (De som är födda -90 kan använda internet!)

I alla fall. Mina små hästar går i en mindre hage med plant underlag och massvis med mat istället för varsin box i väntan på utredning av hur deras hältor utvecklas. Båda var så gott som hältfria igår. Det är skönt! En människa orkar inte hålla på hur mycket som helst men jag är rätt nöjd med den lilla hagen. När allt tänkande var klart med hagen igår så kom det en lucka i "göra av med energi" och jag tog tag i lite skoljobb. Gav en lägesrapport till lärarna samt bifogade kontakt med rektorn på den skola jag önskar göra praktik på, och bifogade tillbaka svaret från min lärare till rektorn. Här ska inget bli lost in translation. Så nu hänger det aktivt i luften.

Jag bereder väg från djupet av mig till yttre delen av mig, banar väg för den handlingskraftiga energin.

Kajsa-My har kämpat hårt med att klyva upp ved som ska in inför köldknäppen i slutet på veckan. Duktigt! Så efter filmen (som gör mig varm inombords) tar jag ett ryck och släpar upp det och staplar upp här inne. Det är verkligen underskattat att få hjälp! Även om det bara är hjälp med att klyva och inte släpa upp till huset så är det så väldigt bra!

Just nu känns dagen väldigt bra. Jag ska bara försöka att få ut det jag behöver av idag och försöka ha kvar något av det imorgon. Även om jag vet att det inte fungerar så med energi. I min värld är energi en färskvara som kommer tillbaka om man gör något med den. Om man däremot bara har lite energi och inte gör vad man kan med den lilla snutten så ruttnar den och så står man där med en ruttnande knöl av energin som bara tynger.

Så jag tar latheten hand i hand med min överskottsenergi och låter det balansera. Balans. Energi. Komplicerat. Genomförbart!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0